Vikariatet blev fast anställning

"Min väg till bibliotekarieyrket har varit rätt så rak, åtminstone när man tittar på den i backspegeln. Ändå var det inget tydligt mål för mig att börja jobba på bibliotek, utan det bara blev så när jag följde minsta motståndets väg.

År 2005 började jag studera litteraturvetenskap vid Åbo Akademi, lite oklart varför. Någon tanke på att bli bibliotekarie hade jag åtminstone inte, men inte heller forskare, så jag siktade lite försiktigt in mig på lärarbanan. Studierna i svenska smakade dock lite trä, så jag övergav den tanken. Efter ett sommarjobb på bibliotek bestämde jag mig för att börja studera informationsförvaltning som långt biämne. De studierna var inte heller det mest inspirerande jag gjort, men nu visste jag åtminstone vart jag var på väg och att jag skulle få ett yrke, inte bara en examen.

Testade mig fram

Det här var på den tiden när studietiden just hade begränsats, men ingen ännu hade börjat ta det på så stort allvar, så det var fortfarande möjligt att kombinera flera biämnen och fria studier lite hur man ville. Jag provade på det ena och det andra: en kurs socialantropologi, en hel del filosofi, några språk (varav inget fastnade) och en tvärvetenskaplig studiehelhet i kulturproduktion. Eftersom det var möjligt att få praktikstöd för två praktikperioder så gjorde jag förutom den obligatoriska bibliotekspraktiken också en praktikperiod inom kulturproduktion. Där lärde jag mig att jag absolut inte ska jobba som kulturproducent på heltid, för mina nerver håller inte, men erfarenheten har förstås varit till nytta i bibliotekariejobbet ändå.

Vid litteraturvetenskapen fanns ett gott utbud på kurser i barnlitteratur, varav jag inte gick en enda och det ångrade jag senare. Däremot extraknäckte jag som ordkonstledare och kom den vägen i kontakt med kombinationen barn och litteratur. Därför låg det nära till hands att börja söka lärarvikariat när studietiden närmade sig sitt slut och det inte fanns några lediga biblioteksjobb. Efter en termin som modersmålslärare kunde jag konstatera att det finns en poäng med att lärare måste läsa pedagogik, det räcker inte med ämneskunskap om man inte har den pedagogiska kompetensen och den hade jag förstås inte. Det blev lite sommarjobb som biblioteksfunktionär och ordkonstledare, sedan en termin som eftisledare medan jag slutförde mina studier och efter det fick jag ett vikariat som barnbibliotekarie. Vikariatet blev sedan en fast anställning, som jag nu haft i nästan tio år.

Så mångskiftande som biblioteksverkligheten är i dag är jag glad att jag hann pröva på och få erfarenhet av några andra jobb innan jag blev bibliotekarie på heltid. Alla de små omvägar jag gjort har varit till nytta, och det är fint att många kolleger har betydligt bredare erfarenhet av olika karriärer i bagaget. Jag vågar påstå att ingen enskild utbildning klarar av att förbereda en på alla uppgifter inom biblioteksfältet i dag, och arbetet får hela tiden nya aspekter. Men bra så, det betyder att biblioteken fortsätter utvecklas och vara viktiga."

Lisa Strömsholm